Mat & örterMage & tarmImmunförsvarSkelett

Kefir: vad det är, vad det är bra för och hur du gör egen

Kefir är en syrlig och lite bubblig mjölkdryck från Kaukasus. Den påminner om filmjölk, men görs med kefirkorn, små klumpar av bakterier och jästsvampar som ger fler sorters mikrober än vanlig fil och yoghurt. Kefir har blivit en riktig hälsotrend, men vad stämmer egentligen? Här går vi igenom vad kefir är, vad studierna visar att den är bra för, vad den inte hjälper mot, hur den skiljer sig från filmjölk och hur du gör egen kefir hemma.

10 min läsningUppdaterad

Kefir

  • Laktos

    Lättare att smälta än mjölk

  • Magbakterien

    78 % blev av med H. pylori, mot 50 %

  • Tarmfloran

    Fermenterad mat gav rikare tarmflora

  • Blodsockret

    Lägre insulinresistens i sex studier

Kort och gott

  • Kefir är mjölk som jäst med kefirkorn, en blandning av mjölksyrabakterier och jästsvampar. Den innehåller fler sorters mikrober än filmjölk och yoghurt.
  • Kefir är lättare att smälta än mjölk vid laktosintolerans, men den är inte laktosfri om det inte står på förpackningen.
  • Bäst stöd finns för magen: med kefir blev 78 % av med magbakterien H. pylori mot 50 % utan, och kefir hjälpte vid förstoppning.
  • Kefir sänkte insulinresistensen, men påverkade inte vikt, kolesterol eller blodtryck i studierna.
  • 1 till 2 dl om dagen är en bra mängd. Välj naturell kefir utan tillsatt socker.
  • Hemgjord kefir från kefirkorn innehåller ofta fler sorters mikrober än kefiren i butiken.

Vad är kefir?

Kefir är mjölk som har fått jäsa med kefirkorn, även kallade kefirgryn. Kornen är små vita klumpar som liknar blomkål. De är inte riktiga korn utan en levande gemenskap av mjölksyrabakterier, ättiksyrabakterier och jästsvampar som lever ihop i en geléaktig massa.

När kornen ligger i mjölk äter mikroberna av mjölksockret, laktosen. Bakterierna gör mjölksyra som gör drycken syrlig och tjockare, och jästen gör lite kolsyra och spår av alkohol som ger den lätta bubbligheten. Kefir har druckits i Kaukasus i hundratals år och kallas ibland den ryska filen.

Så funkar det

Det som gör kefir speciell är mångfalden. Filmjölk och yoghurt jäses med några få utvalda bakterier. Kefirkorn innehåller dussintals arter av både bakterier och jäst. Ju fler sorters mikrober du äter, desto mer varierad verkar tarmfloran bli. I en studie från Stanford blev tarmfloran stadigt mer artrik hos dem som åt mycket fermenterad mat, som kefir.

Kefir, filmjölk eller yoghurt? Så skiljer de sig

Kefir är inte samma sak som filmjölk, även om de liknar varandra. Skillnaden ligger i vilka mikrober som har jäst mjölken:

  • KefirFlest sorter

    Jäst med kefirkorn: dussintals sorters bakterier och jästsvampar. Syrlig, lite bubblig och tunn.

  • FilmjölkSvensk klassiker

    Jäst med några få mjölksyrabakterier i rumstemperatur. Mild och tjock, utan jäst.

  • A-filProbiotisk

    Filmjölk med tillsatta probiotiska bakterier, Lactobacillus acidophilus och bifidobakterier.

  • YoghurtTvå bakterier

    Jäst med två värmeälskande bakterier. Ofta tillsätts fler probiotiska stammar.

  • Grekisk yoghurtMest protein

    Silad yoghurt med ungefär dubbelt så mycket protein, men färre sorters mikrober än kefir.

Kefir är alltså inte nödvändigtvis nyttigare än a-fil eller yoghurt. A-fil innehåller väl studerade probiotiska stammar, grekisk yoghurt mer protein. Kefirens styrka är variationen. Du kan använda kefir precis som filmjölk, till exempel till frukost med müsli eller i en smoothie.

Vad är kefir bra för?

Forskningen på kefir är mindre än man kan tro med tanke på hur populär den är. En genomgång av alla 16 randomiserade studier visade att kefir är säkert och har lovande effekter, men att många studier var små. Här är det som håller bäst:

  • LaktosbesvärBra stöd

    Naturell kefir gav ungefär 60 % mindre vätgas och mycket mindre gaser än mjölk hos personer med laktosintolerans.

  • Magbakterien H. pyloriBra stöd

    Med kefir till antibiotikan försvann bakterien hos 78 % mot 50 % med mjölk, och biverkningarna blev färre.

  • FörstoppningLovande

    5 dl om dagen gav fler toalettbesök, mjukare avföring och mindre laxermedel.

  • TarmfloranLovande

    Fermenterad mat gjorde tarmfloran mer artrik och sänkte flera inflammationsmarkörer.

  • Crohns sjukdomLovande

    Lägre inflammation och mindre uppblåsthet på fyra veckor i en liten studie.

  • BlodsockerMåttligt

    Lägre insulinresistens i sex studier, och lägre långtidssocker vid typ 2-diabetes i en studie.

  • SkelettetTidigt

    Starkare höft hos personer med benskörhet i en liten pilotstudie.

  • MunhälsanLovande

    Färre kariesbakterier i munnen i flera små studier.

Kefir är alltså främst bra för magen. Ska du behandlas mot magbakterien H. pylori kan ett glas kefir till varje måltid vara ett billigt och enkelt komplement. Läs mer om goda bakterier för magen i vår artikel om probiotika.

Det här hjälper kefir inte mot

Kefir säljs ibland som ett mirakel för hjärtat och vikten. Där säger studierna något annat:

  • ViktenSom mjölk

    Överviktiga kvinnor gick ner lika mycket med två extra glas mjölk som med kefir.

  • KolesteroletIngen effekt

    Kefir sänkte inte kolesterolet mer än mjölk hos män med höga värden.

  • BlodtrycketIngen effekt

    I sju studier sänkte kefir inte blodtrycket.

  • Diarré av antibiotikaIngen effekt hos barn

    Barn som drack kefir under en antibiotikakur fick diarré lika ofta som de som fick placebo.

Tar du antibiotika?

För att skydda magen under en antibiotikakur har särskilda probiotiska stammar, som jästsvampen Saccharomyces boulardii, bättre stöd än kefir. Läs hur du gör i vår artikel om probiotika.

Är kefir laktosfri?

Nej, vanlig kefir är inte laktosfri. Men en del av laktosen bryts ner under jäsningen, och bakterierna i kefiren har enzymer som hjälper till att bryta ner resten i tarmen. I en studie gav naturell kefir därför ungefär 60 % mindre vätgas än mjölk hos personer med laktosintolerans, och gaserna i magen minskade med upp till 71 %.

Många som inte tål mjölk tål alltså kefir. Börja med en liten mängd och känn efter. Är du mycket känslig finns laktosfri kefir i de flesta matbutiker. Har du mjölkproteinallergi ska du däremot undvika kefir helt, eftersom den innehåller samma proteiner som mjölk.

Hur mycket kefir per dag?

Det finns ingen officiell rekommendation, men 1 till 2 dl om dagen är en bra mängd. I studierna har man druckit 2,5 till 6 dl om dagen. Det går utmärkt att dricka kefir varje dag, och det är just det regelbundna som verkar göra nytta för tarmfloran.

Det spelar ingen roll när på dagen du dricker den. Många tar kefir till frukost, men det går lika bra på kvällen. Är du inte van kan magen bli lite gasig de första dagarna, så börja med ett halvt glas.

  • ProteinCa 3,5 g/dl

    Ungefär som mjölk. Mättar och är bra för musklerna.

  • KalciumCa 120 mg/dl

    Lika mycket som mjölk, bra för skelettet.

  • B-vitaminerB2 och B12

    Mjölkprodukter är bland de bästa källorna till riboflavin och B12.

  • Levande mikroberDussintals sorter

    Fler sorter i hemgjord kefir än i de flesta köpta.

Mjölk och kefir är bland de bästa källorna till vitamin B2 och B12.

LivsmedelDärför passar det bra
  • Till frukostSom filmjölk med müsli, havregryn eller bär.
  • Overnight oatsRör ner havregryn och chiafrön i kefir och låt stå i kylen över natten.
  • SmoothieMixa kefir med frysta bär och en banan.
  • DressingKefir med vitlök, citron och örter blir en frisk sallads- eller grillsås.

Värm inte kefiren om du vill ha kvar de levande mikroberna. I bakning och pannkakor fungerar den fint, men då dör bakterierna.

Så gör du egen kefir

Hemgjord kefir är billig, enkel och innehåller oftast fler sorters mikrober än kefiren i butiken. Det enda du behöver är kefirkorn, mjölk och en glasburk.

  1. Lägg 1 till 2 matskedar kefirkorn i en ren glasburk.
  2. Häll på 5 dl mjölk. Vanlig pastöriserad mjölk fungerar bra, gärna med fett.
  3. Täck med en tygduk eller ett löst lock och låt stå i rumstemperatur, omkring 20 till 25 grader, i ungefär ett dygn.
  4. Sila av kornen när kefiren har tjocknat och luktar syrligt. Häll kefiren i en flaska och ställ den i kylen.
  5. Lägg kornen i ny mjölk och börja om. Kornen växer, så du kan dela med dig till vänner.

Kefirkorn får du ofta av någon som redan gör kefir, eller köper i hälsokostbutiker och på nätet. Ska kornen vila kan de ligga i lite mjölk i kylen i ett par veckor.

Så funkar det

Vattenkefir är ett mjölkfritt alternativ. Den görs med vattenkefirkorn, även kallade tibicos, som jäser sockervatten med frukt i ett till två dygn. Resultatet blir en lätt söt och bubblig dryck som påminner om kombucha. Den innehåller andra mikrober än mjölkkefir och är betydligt mindre studerad.

Kefir i butiken: vilken ska man välja?

Kefir finns i dag i de flesta matbutiker, från bland andra Arla, Valio och Norrmejerier: naturell, smaksatt och laktosfri. Den köpta kefiren görs oftast med en startkultur i stället för riktiga kefirkorn, vilket ger färre sorters mikrober men jämnare smak.

  • NaturellBäst val

    Utan tillsatt socker. Smaksätt själv med bär eller frukt.

  • SmaksattKolla sockret

    Innehåller ofta tillsatt socker. Läs näringsdeklarationen.

  • LaktosfriVid känslig mage

    Laktosen är nedbruten med enzym, men bakterierna är kvar.

  • HemgjordFlest mikrober

    Gjord på riktiga kefirkorn ger den mest variation.

Vem ska vara försiktig med kefir?

Kefir är säker mat för de allra flesta. Några undantag:

  • MjölkproteinallergiAvstå

    Kefir innehåller samma proteiner som mjölk.

  • HistaminintoleransTesta försiktigt

    Fermenterad mat innehåller histamin, som kan ge besvär hos känsliga.

  • Nedsatt immunförsvarPrata med vården

    Vid mycket nedsatt immunförsvar kan levande bakterier och jäst i sällsynta fall ge infektioner.

  • GravidaPastöriserad

    Kefir på pastöriserad mjölk går bra. Avstå från hemgjord kefir på opastöriserad mjölk.

  • IBSBörja smått

    Många tål kefir bättre än mjölk, men den innehåller fortfarande lite laktos.

Barn kan dricka kefir precis som filmjölk och yoghurt, gärna naturell utan tillsatt socker.

Studier

13 studier

Vanliga frågor

Det här undrar många

Kefir är mjölk som har jäst med kefirkorn, små geléaktiga klumpar av mjölksyrabakterier och jästsvampar. Resultatet är en syrlig, lite bubblig dryck som påminner om filmjölk men innehåller fler sorters mikrober.

Ja. Kefir ger protein, kalcium och B-vitaminer och levande mikrober som är bra för tarmfloran. I studier har kefir hjälpt vid laktosbesvär, förstoppning och behandling av magbakterien H. pylori. Däremot är den ingen bantnings- eller kolesteroldryck.

Främst för magen: den är lättare att smälta än mjölk vid laktosintolerans, gjorde antibiotikan mot H. pylori mer effektiv och hjälpte vid förstoppning. Kefir sänkte också insulinresistensen, och fermenterad mat gav rikare tarmflora och mindre inflammation.

Nej, inte vanlig kefir. En del av laktosen bryts ner under jäsningen och bakterierna hjälper till att smälta resten, så många med laktosintolerans tål kefir bättre än mjölk. Det finns också laktosfri kefir i butiken.

Filmjölk jäses bara med mjölksyrabakterier, medan kefir jäses med kefirkorn som innehåller både bakterier och jästsvampar. Kefir har därför fler sorters mikrober, är lite bubblig och tunnare.

Kefir innehåller fler sorters mikrober än yoghurt och bryter ner laktosen lika bra. Båda är bra val. Grekisk yoghurt och kvarg har mer protein, kefir har mer variation i bakterierna.

1 till 2 dl om dagen är en bra mängd. I studierna har man druckit 2,5 till 6 dl om dagen. Börja lite försiktigt om du inte är van, eftersom magen kan bli lite gasig de första dagarna.

Ja. Kefir är vanlig mat och det finns inget som talar emot att dricka den varje dag. Det är just regelbundet intag som verkar bäst för tarmfloran.

Ja, spår av alkohol bildas när jästen arbetar, oftast långt under en procent. Hemgjord kefir som jäser länge kan bli något starkare.

Kefirkorn, eller kefirgryn, är små vita klumpar som liknar blomkål. De består av mjölksyrabakterier och jästsvampar som lever ihop i en geléaktig massa. De används för att jäsa mjölk och växer så att man kan dela med sig.

Ja, kefir gjord på pastöriserad mjölk går bra. Hemgjord kefir på opastöriserad mjölk ska gravida avstå från, på grund av risken för listeria.