Kortisol: stresshormonet, och hur du sänker det på riktigt
Kortisol kallas stresshormonet, och på sociala medier får det skulden för allt från magfett och svullet ansikte till trötthet. Men kortisol är också livsnödvändigt. Det väcker dig på morgonen, håller blodsockret uppe och dämpar inflammation. Här får du veta vad kortisol gör, vilka symtom som tyder på för högt eller för lågt kortisol, hur det hänger ihop med magfett och vad som faktiskt sänker kortisol enligt studierna.
10 min läsningUppdaterad Av redaktionen på Doktor Huskur
Kortisol
Morgonen
Kortisolet toppar strax efter att du vaknat
Sömnbrist
Upp till 45 % högre kortisol kvällen efter
Naturen
20 till 30 minuter ute sänkte kortisolet
Myt
Binjureutmattning finns inte som diagnos
Kort och gott
- Kortisol bildas i binjurarna och styr blodsocker och vakenhet.
- Kortisolet är högst på morgonen och lägst runt midnatt.
- En natt med för lite sömn gav upp till 45 % högre kortisol.
- Riktigt högt kortisol, Cushings syndrom, är ovanligt.
- Binjureutmattning är ingen diagnos enligt 58 studier.
- Sömn, meditation, natur och ashwagandha sänkte kortisolet.
Vad är kortisol?
Kortisol är ett hormon som bildas i binjurarna, två små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Det styrs av hjärnan: när du utsätts för stress skickar hjärnan en signal till hypofysen, som i sin tur säger åt binjurarna att släppa ut kortisol.
Så funkar det
Kortisol är kroppens sätt att ställa om till beredskap. Det höjer blodsockret så att musklerna och hjärnan har energi, höjer blodtrycket och dämpar inflammation. Det är därför kortison används som läkemedel mot inflammation. Problemet uppstår först när kortisolet är högt under lång tid, eller när rytmen över dygnet rubbas.
Kortisol över dygnet
Kortisolet följer en tydlig dygnsrytm. Det stiger under de sista timmarna av natten och toppar ungefär en halvtimme efter att du vaknat, något som kallas uppvaknandesvaret. Sedan sjunker det under dagen och är som lägst runt midnatt, när kroppen är inställd på sömn.
Sömnbrist rubbar rytmen. När unga män fick sova bara fyra timmar, eller inte alls, var kortisolet 37 till 45 % högre kvällen efter, och den nattliga sänkningen kom minst en timme senare. Det är ett skäl till att dålig sömn och stress lätt förstärker varandra.
Vilka är symtomen på högt kortisol?
Lätt förhöjt kortisol vid vanlig stress ger mest sämre sömn och ökad aptit, medan riktigt högt kortisol, Cushings syndrom, ger tydliga förändringar i kroppen. Det är viktigt att skilja på vardagsstress och sjukdom. Vid långvarig stress kan kortisolet vara något förhöjt och dygnsrytmen platt, vilket kan ge sämre sömn, ökad aptit och sug efter fet och söt mat. Riktigt högt kortisol under lång tid kallas Cushings syndrom.
Runt ansikteCushing
Ansiktet blir runt och rött, ibland kallat månansikte.
Fett på magen och i nackenCushing
Samtidigt blir armar och ben smala.
Lila bristningar och blåmärkenCushing
Huden blir tunn och skör.
MuskelsvaghetCushing
Svårt att resa sig från en stol eller gå i trappor.
Högt blodtryck och blodsockerCushing
Kortisol höjer båda.
Cushings syndrom beror oftast på behandling med kortisontabletter. Mer sällan beror det på en godartad tumör i hypofysen eller binjuren. Har du flera av symtomen ska du kontakta vården.
Ger kortisol magfett?
Kortisol kan bidra till magfett, men vid vanlig stress är sambandet svagt. Kortisol påverkar var kroppen lagrar fett, och vid Cushings syndrom samlas fettet runt magen.
I en studie fick 59 kvinnor göra stressande uppgifter i labbet flera dagar i rad. Kvinnor med mycket fett runt magen utsöndrade mer kortisol och vande sig inte vid stressen, särskilt de som i övrigt var smala. Hos 2 527 personer över 54 år hängde högre kortisol i håret, ett mått på kortisol under flera månader, ihop med högre vikt och större midjemått.
Bra att veta
Lågt kortisol och binjureutmattning
För lite kortisol kallas binjurebarksvikt. Den vanligaste formen, Addisons sjukdom, uppstår när immunförsvaret angriper binjurarna. Det ger trötthet, viktnedgång, yrsel, lågt blodtryck, sug efter salt och ibland mörkare hud. Lågt kortisol kan också uppstå om man slutar med kortisontabletter för snabbt. Tillståndet är ovanligt men allvarligt och behandlas med hydrokortison.
Binjureutmattning är något annat. Påståendet är att långvarig stress tröttar ut binjurarna så att de inte orkar göra kortisol. En systematisk genomgång av 58 studier fann inget stöd för att tillståndet finns, och ingen endokrinologisk förening erkänner det. Utmattning är ett verkligt problem, men orsaken sitter inte i binjurarna.
Hur mäter man kortisol?
Blodprov på morgonenVid misstänkt brist
Tas runt klockan åtta, när kortisolet normalt är högt.
Salivprov sent på kvällenVid misstänkt Cushing
På kvällen ska kortisolet vara lågt. Ett högt värde är ett varningstecken.
DygnsurinTotal mängd
Urinen samlas under ett dygn för att mäta all kortisol som utsöndrats.
Kortisol i håretI forskning
Visar kortisolet under flera månader, men används inte i vården.
Kortisolet varierar så mycket under dygnet och med stress att ett enstaka värde säger lite. Normalvärdena skiljer sig mellan laboratorier och beror på tidpunkten. Salivtester som säljs på nätet för att hitta binjureutmattning har inget vetenskapligt stöd.
Så sänker du kortisol, enligt studierna
Sov tillräckligtGrunden
Redan en natt med för lite sömn höjde kvällens kortisol med upp till 45 %.
Meditation och avslappningStarkt stöd
I 58 studier med 3 508 personer sänkte stresshantering kortisolet. Mindfulness, meditation och avslappning fungerade bäst.
Tid i naturenGratis
Tid i en park eller skog sänkte kortisolet i saliven med drygt 20 % per timme utöver den naturliga sänkningen. Mest nytta per minut gav 20 till 30 minuter.
AshwagandhaÖrten
300 mg två gånger om dagen i två månader sänkte kortisolet och stressen jämfört med placebo.
RosenrotÖrten
Hos 60 personer med utmattningssyndrom sjönk kortisolsvaret på morgonen efter fyra veckor.
Mindre koffein på eftermiddagenEnkelt
Koffein höjer kortisolet, även hos vana kaffedrickare när de dricker kaffe efter lunch.
Läs mer om ashwagandha, som fungerar bäst under kortare perioder, och om rosenrot. Båda sänkte kortisolet, men de passar olika sorters stress: i jämförelsen ashwagandha eller rosenrot går vi igenom vilken som hjälper mot oro och sömn och vilken mot trötthet. Regelbunden måttlig träning sänker kortisolet på sikt, medan mycket långa och hårda pass höjer det tillfälligt.
Kortisolcocktail, kortisolansikte och andra trender
KortisolcocktailInga studier
Apelsinjuice, kokosvatten och salt. Drycken har aldrig testats och har ingen påvisad effekt på kortisolet.
KortisolansikteOftast fel
Ett svullet ansikte på morgonen beror oftast på salt, alkohol, sömn eller allergi. Det runda ansiktet vid Cushings syndrom är ovanligt.
KortisolblockerareSvagt stöd
Tillskott som säljs mot kortisol innehåller oftast ashwagandha, magnesium eller fosfatidylserin. Bara ashwagandha har tydligt stöd.
Studier
10 studier
Vanliga frågor
Det här undrar många
Fortsätt utforska
Relaterade ämnen
Ashwagandha
Dämpar stress och oro och ger lite bättre sömn. Fungerar bäst vid tillfälliga perioder, ungefär som ett glas vin, och inte som något att ta varje dag i all evighet.
Rosenrot
Den svenska fjällörten som minskade utmattning och stresshormonet kortisol i en studie. Om stress, trötthet, humör, dosering och när du ska avstå.
Ashwagandha eller rosenrot
Ashwagandha eller rosenrot? Den ena lugnar, den andra piggar upp. Vad studierna visar om stress, oro, sömn och trötthet, om man kan ta båda och vem som bör avstå.
Magnesium
En mineral med betydelse för muskler, nerver och energi.
Lion's mane (lejonmanskivling)
Den lurviga svampen som sägs vässa minnet. Vad studierna på människor visar om minne, fokus, oro och sömn, dosering och biverkningar.

