Studie om mariatistel · 2019

Hög dos mariatistel förbättrade inte fettleverinflammation säkert

15 % med 700 mg, 19 % med 420 mg och 12 % med placebo blev tydligt bättre i levervävnaden, en skillnad som kan bero på slumpen. Biverkningarna var lika vanliga i alla grupper.

Deltagare
78 personer
Dos
420 eller 700 mg × 3 per dag
Tid
48 veckor
Publicerad
PloS One 2019

Bakgrund till studien

Fettleverinflammation, som kallas NASH, är en form av fettlever där levern också är inflammerad, och den kan leda till ärrvävnad och skrumplever. Silymarin, det verksamma ämnet i mariatistel, är en antioxidant, och det var därför tänkbart att det kunde dämpa inflammationen. Här fick 78 vuxna med NASH bekräftad med vävnadsprov, men utan skrumplever, högre doser än vanligt eller placebo i nästan ett år. Huvudmåttet var en tydlig förbättring i ett nytt vävnadsprov.

Så gick studien om mariatistel till

78 personer med fettleverinflammation (NASH) utan skrumplever fick 420 mg eller 700 mg silymarin eller placebo tre gånger om dagen i 48 veckor.

Vad visade studien?

  • 15 % med 700 mg, 19 % med 420 mg och 12 % med placebo nådde huvudmåttet, en skillnad som kan bero på slumpen.
  • När en central expert granskade vävnadsproven uppfyllde 63 % av deltagarna inte kraven för att vara med i studien.
  • Ärrvävnaden förbättrades mest i placebogruppen, men inte säkert mer än i de andra grupperna.
  • Biverkningar var lika vanliga med silymarin som med placebo, även i den höga dosen.

Vad betyder resultatet?

Studien gav inget stöd för att mariatistel förbättrar fettleverinflammation, men den hade problem med vilka som togs med, så frågan är inte avgjord. Den visar också att höga doser är säkra under ett år. Viktnedgång och rörelse är fortfarande det som har bäst stöd vid fettlever.

Originalstudien

Silymarin in non-cirrhotics with non-alcoholic steatohepatitis: A randomized, double-blind, placebo controlled trial.

Navarro med flera, PloS One, 2019 · Randomiserad kontrollerad studie

Läs studien på PubMed
Hela artikelnMariatistel för levern: vad studierna visar, dos och risker